Thursday, November 28, 2013
25.

Om vi gör de saker som religioner föreskriver får vi en gud som ska lyda oss, en gud som tittar på vad vi gör och om det stämmer med vissa föreskrifter så nickar Han och godkänner. Nu säger många att det religiösa livet är till för oss och inte för Gud. Men att vi behöver det. Men Bibeln skildrar en Gud som vill leva oss med sitt Nya liv. Han vill leva våra mänskliga liv och inte ha tråkigt eller ångesfyllt eller skuldfyllt. Hur roligt kan det vara att skapa universum och vilja leva som människa och bli bjuden på våra negativa minnen och självupptagna bekymmer? Låt oss ta emot Hans äventyrsglädje istället och bjuda tillbaka ! Denna enkelhet är stor: Fadern vill gestalt Sig i oss. Tänk vilken värld vi skulle ha om alla hade denna sorts tro ! Istället har vi politiska system, ekonomiska system, religiösa system som alla utestänger Gud och möjligtvis låter honom spela på våra villkor. Gud skapar ständigt och ger oss allt vi behöver, men våra system blockerar nästan helt Hans liv i oss. En del i dessa blockeringar är att vi ständigt försöker objektivera Gud så att han inte har med oss att göra. På så sätt kan t ex en Maciel Degollado, den mexikanska prästen, skapa en världsomspännande Legionaries of Christ medan han själv blir fri att leva ett eländigt liv i sexuell perversion. Gud lägger sig inte i hans privata liv, så att säga. Och Johannes Paulus II skakar hand med honom, ja omfamnar honom på officiella möten. En objektivering av Gud har skett och Maciel kan tänka alla rätta tankar och vara ivrig i Guds tjänst, utan att släppa in Honom i sitt liv. Och hur många är inte alla små Maciel Degollados som finns runtom i kyrkan och i världen? Det är en andlighet som blockerar Gud. Gud vill inte bli objektiverad till rätta tankar eller handlingar. Han vill inte vara teologi. Han vill leva mitt liv. Var ser jag Gud? I mitt liv. Ingen annanstans. Vår blick som riktas utåt är en flykt från den heliga samvaro Gud ständigt söker med oss. När jag vänder mig till Honom i mig tar horisonten aldrig slut, jag ser in i ett evigt liv. Jesus Kristus låter Fadern leva Honom och ser alltid in i ett evigt liv och gör det ända till slutet på korset. Han ser inte ut i de värld vi skapar genom våra föreställningar, han ser in i Ljuset genom att se in i sig själv som skådeplatsen för Fadern. Ett annat sätt att blockera den Levande som vill leva i oss, är att inte se oss själva utan se vår skuld eller vår dålighet. Egentligen är den abstrakt, den är en seire omdömen, gamla omdömen. Gud intresserar sig inte, Han är inte ens medveten om vår synd. Den är en gång för alla renad och förintad på korset i Hans eget blod. Men det bryr vi oss inte om, vi låtsas att det inte skett och alla våra svagheter och brister ligger i full dager och bör uppta vår uppmärksamhet. Vi pratar om den, vi går till terapi med den, vi skriver om den, vi proklamerar den helt enkelt i hopp om att den ska finnas kvar. Effektiv blockering av Levande Gud som bara vill ta del av vårt liv, leva i glädje med oss och i oss. Hur perverst blir det inte då när en kyrka eller en församling eller en katekes hjälper till med blockeringen genom skuld och synd. Istället för att bjuda in Gud i det liv vi har och som han vill leva, hamrar man in skuldmedvetande och fokuserar på synd och behov av syndaförlåtelse. Det är att underkänna det Gud gjort med sitt blod, det är att strunta i det Nya förbundets existens. Efter ett välkomnande in i kyrkan, kommer snart listan på vad den nyfrälste ska göra och vilken skuld och synd hon ska tänka på. Gud fick vara med lite grann i början, sedan blockering ! Ytterligare ett sätt att blockera Faderns liv i oss är att betona exegetik och skriftläsning. Hur vanligt är det inte att någon sätts i bibelskola strax efter att ha bekänt den kristna tron ? I min egen kyrka kommer bibelskolan innan upptagningen till kyrkan sker. Man glömmer helt att de bibliska texterna kommer långt efter Guds liv i dig. De som skriver är ibland uppfyllda av Gud och skriver efteråt, men alltid med ett visst syfte till målgruppen. Många är inte särskilt uppfyllda av Gud utan uppfattar sig som historiker eller politiker med religiöst språk. Jesus är Bibelns huvudperson eftersom Han är den ende som Fadern lever sitt liv genom. Det betyder för oss att Faderns liv är det väsentliga med varje rad i Bibeln och inte objektiverad mening utan Faderns liv inom oss, som oss, för oss, genom oss. Det är det Jesus Kristus visar oss och det är det som är kärnan i Bibeln. Alltså läser vi inte Bibeln för att få information om något annat. Först är vi i Fadern såsom Jesus är det och sedan läser vi texter i kärlek till det som hänt inom oss när Fadern får leva oss. Då märker vi snart att Pauli brev är mest centrala för oss. Vi ser helheten i det som skett från Genesis 1 till Uppenbarelseboken 22. Guds liv för oss.

Posted at 09:30 am by radikaltro
 

Saturday, July 28, 2012
24.

Sprket r ett teckensystem; det involverar skrivtecken, ljud, gester, gonkast, kroppsrrelser av olika slag. Detta system r frsts vilseledande om vi tror att det p ngot magiskt stt transporterar information frn en punkt till en annan. Men om vi inte har den frdomen om sprket r det knappast vilseledande, bara en systematisk organism som beter sig p just sitt stt. Men varat r inget teckensystem, det r Guds gva just hr och nu. Kanske det inte r "prekognitivt" men i alla fall alldeles fritt frn sprkligt system. Att vara sig - vara Sig - betyder att vara Guds barn och den uppmrksamheten kommer fre varje system av tecken. Den uppmrksamheten r mer som promten p datorn, strecket som blinkar lugnt i vntan p att ngon ska skriva nsta grupp av tecken, blandningen av bokstver och yta utan bokstver. Gud r i varat, dr r Guds Ord, eller det Levande Ordet, det som inkarnerar i tecknen som blir universum, inkarnationen i Jesus frn Nasaret. Men berttelsen om Jesus, om den kristna trons historiska saga, r naturligtvis skapad i sprket. Nr Ordet blir alla orden i en berttelse sker ingen magisk transport av information, snarare en demonstration av gldje och skapande.

Posted at 06:28 am by radikaltro
 

Sunday, June 03, 2012
23.

Detta erfarande som just nu pgr r enkel uppmrksamhet. ven om vi tnker en mngd tankar, inbillar oss en mngd saker om det som skett och ska ske, sker detta ovanp denna enkla omedelbarhet som finns hr och r Guds gva. Denna gva visar oss den lskade. S fort vi gr en kort tankepaus visar sig den lskade vara kvar, vi frsvann inte. Vi r levande i den lskade. Rumi skriver: "Allt vid sidan om min lskade r blott sken och intryck. Inbillningen r lik trnen, om du skdar krlekens blomstergrd. Krlekens metafor r dold och samtidigt mrkbar. Jag aldrig skdat din like i frdoldhet och uppenbarelse. Vrlden sker dig och likas sjlen. Se till metaforen, ty sjlen verglnser vrlden." Om vi lter Rumis ord "metafor" vara "nrvaro" och verklig omedelbarhet s stmmer det med radikal tro. Den direkta uppmrksamheten hr r dold och samtidigt mrkbar. S fort vi gr en tankepaus r vi kvar i den. ven om vi hanterar frestllningsobjekt befinner vi oss i denna krlekens blomstergrd, vi bara ignorerar detta en stund. Sjlen r denna gudsgva som verglnser vrlden, fr vrlden r alla innehll vi lgger fiktivt ovanp den verkliga rena efarande nuprocessen hr.

Posted at 11:29 am by radikaltro
 

22.

Shakespeare uttrycker s hr, med overtrffad sknhet: Poor soul, the centre of my sinful earth, My sinful earth these rebel powers array, Why dost thou pine within and suffer dearth, Painting thy outward walls so costly gay? Why so large cost, having so short a lease, Dost thou upon thy fading mansion spend? Shall worms, inheritors of this excess, Eat up thy charge? Is this thy body's end? Then soul, live thou upon thy servant's loss, And let that pine to aggravate thy store; Buy terms divine in selling hours of dross; Within be fed, without be rich no more: So shall thou feed on Death, that feeds on men, And Death once dead, there's no more dying then. Nr jag som ung skulle studera fenomenologi fr hgre examen i filosofi, var min tyska skralare n jag trodde. Jag missfrstod en hel del av det Husserl skrev, han r ju svr redan fr infdda tyskar att frst. Man br helst har lst honom ngra gnger innan man brjar studera honom! Jag missfrstod vad han menade med "intentionalitet". Jag trodde han menade att intentionalitet egentligen inte finns, det r ett koncept vi lgger till efter hndelsen, akten. Och jag hll med honom och har levt ett helt liv i samma vertygelse. Men han menade ngot annat. Nr vi erfar ngot, hnder detta i min "por soul, the centre of my sinful earth". Drfr finns det en enda stor uppgift fr mig - att stda, rengra, ska bot och omvndelse. Johannes dparen sger tv saker. Frst - omvnd er, gr bttring, gr bot. Drefter, men frst drefter: kom till Frlsaren. Den frsta delen - att gra rent, stda, tvtta hjrtats spegel - r den gudomliga fenomenologin. Nr vi r i sllskap med Frlsaren sker en rening av sig sjlv, men jag mste vara vaken p att vlja Hans sllskap. Nr Jesus sger att han r det levande vattnet, tnker vi frsts p att dricka detta levande vatten. Men vi kan ocks se p vigvattnet, vattnet vi dps i och ett vatten som skljer ren vr sjls skrm som s fort blir full av dda data. Att lta Herren med sin nrvaro sklja ren vr sjl frn gamla data, gamla innehll, gamla principer och intentioner, r en daglig praxis, inte en hgtid eller andakt d och d. Men det r ocks en praxis i relationer till andra mnniskor. Alla antaganden som "kommer upp p skrmen" i andras sjlar r ungefr detsamma som kommer upp p min egen sjls skrm. De ska alla skljas bort av nden frn Gud. Vi mste allts gra ett val att bli "tvttare" men lta Anden tvtta och leda strmmarna av levande vatten ver sjlen. Nr vi syndar, vilket vi alltid gr d begren uppstr hela tiden i stort sett utan avbrott, sker vi oss nstan samtidigt till tvttningen. Ja synd och tvttning r samma process. Frnvaro och nrvaro till den Ende vnnen. Alla data som klumpar sig p sjlens skrm r som ett hypoteksln till Givaren av livet, ett ln vi lter Honom lsa oss frn. Den gudomliga fenomenologin handlar inte om att hela eller bota ngon annan. Det r istllet att ta fullt ansvar fr det som sker i sjlen, att lsa bort det, eliminera det med Andens framvllande vatten. Det r inte min medknsla eller ngon annan fin egenskap som hr kommer till uttryck. Alla sdana inbillningar om egen dygd eller andras, r ytterliga skrp p sjlens spegel. Som tvttare tar vi enkelt och rakt bort allt sdant. Nakna data och program som agerar p sjlens skrm r allt vi bryr oss om med bnen som riktas till just skrpet: Jag lskar er, frlt att jag inte lmnat er och blivit fri frn er, jag tackar er fr att ni kommer och visar detta och ger mig nnu en chans!

Posted at 11:27 am by radikaltro
 

21.

Mnga hoppar ver syndabeknnelsen i mssan genom att bara muttra den och inte tnka efter vad den handlar om. Mnga kyrkor gr om den till en vnligare och enklare dialog dr orden "Herre frbarma dig" r den vackra fras vi lyssnar till, en sorts allmn medknsla frn Fadern. Och vi njer oss drmed. Men syndabeknnelsen r egentligen hela grunden, den grundsten som Kristus r. Vad Jesus gr nr han helar mnniskor r att ta synderna i sig och p sig och rensa dem i gudomligt ljus. Tro r syndabeknnelse mer n ngot annat. Jag hamnar en situation dr jag tnker negativt om ngon annan mnniska eller om mig sjlv. Fr mnga sker detta i stort sett varje morgon de vaknar. Drmmarna har varit fulla av bilder och minnen och associationer som skapar mrker. Det knns tydligt. Nu kommer tron fram och sger: Jag lskar er, frlt att jag inte lmnat er och blivit fri frn er, jag tackar er fr att ni kom och visade detta och gav mig nnu en chans! Detta r innebrden av syndabeknnelsen, det r detta vi sger nr vi lser kyrkans formella formulering: Jag beknner infr Gud allsmktig och er alla..Den ryska filmen Ostrov The Island (finns p youtube.com) skildrar en fader Antonij som lever syndabeknnelsen dag efter dag. Redan innan han med ord uttrycker sitt medvetande om synden genom Jesusbnen eller andra ordformer, r han medveten om syndens outrttliga upptrdande i hans hjrta. Drmed r han ocks vldigt fri, jmfrt med mnniskor som frsker ltsas att de negativa innehllen inte r dr, eller att det inte behver uppmrksammas. Nr Jesus menar att vi ska lska varandra, srskilt fiender till oss, r det just detta stt att mta hjrtats data som avses. Nr hat stiger upp i hjrtat, nr olust och obehag stiger fram i vr perception, just dr betyder "lska" att vi till dessa fenomen sger: Jag lskar er, frlt att jag inte lmnat er och blivit fri frn er, jag tackar er fr att ni kommer och visar detta och ger mig nnu en chans! Nden fungerar s - den ger oss nnu en chans att lska. Att praktisera detta dag fr dag r inte att anvnda en metod. Nej det handlar om vad som sker i oss, det som vrldens onda prins lurar vrt hjrta att tnka/knna och som bara nskar bli frigjort genom krlek. All bibellsning, all bn, r till fr detta mte med hjrtats fenomen, detta rensande av mrkrets produkter, detta utbrande av sopor. Vi tackar soporna fr att de kommer fram och ber om frltelse att vi nnu inte burit ut dem ! Ibland kan vi gra detta med ett leende p lpparna. Ibland med sorg och lidande. I situationer vi kallar "hemska" r soporna just "hemska" - de vill bli utburna och kastade. I situationer vi kallar "frfriska" r soporna just "frfriska", i situationer vi kallar "avundsjuka" r soporna just "avundsjuka". Alla sopor vill bli utburna och kastade. Buga infr dem och tacka dem fr att de dk upp. Sopors uppdykande r det mnskliga hjrtats liv. Dogmen om arvssynden avser just detta empiriska faktum. Visst kan vi drmma om stndig gldje och frihet, och ibland ltsas manifestera det. Men tillbaka i vardagen r det s hr: sopor dyker upp och vill bli kastade. Mrker tcker hjrtat och vill bli genomlyst, tvtta bort. Qui tollit peccata mundi - som borttager vrldens synder - det r den klassiska formeln fr detta i Agnus Dei som vi s ofta hr sjungas i vackra katedraler av fantastiska krer. Men det handlar om mitt eget hjrta hela tiden. Qui tollis peccata mundi r den stdning, eller rensning som hjrtat alltid br gna sig t, allts egentligen botens praktiska vg. Nr Jesus i Matt. 13:24 talar om att ogrs ska brnnas och vetet insamlas till ladorna, handlar det ocks om hjrtats behov att be om frltelse fr de program som genererar ont, gng p gng. Ogrsets brnnande r det som andra kulturer kallar brnnande av karma fr att n renheten. I en mening r vi frsts redan oskyldiga, det r drfr vi knner att mrkret har kommit p besk i oss. Vi ber om frltelse fr den omedvetenhet vi visar nr vi tror p de mrka data som bubblar upp nr vi hr eller ser ngot. Och vi tackar fr att detta visat sig fr oss, att vra fenomens horisont gestaltat exakt det som vi behver bli fria frn.

Posted at 11:25 am by radikaltro
 

20.

Nr du gr till kyrkan, kom ihg att det finns ingen enda dr i brjan eller under gudstjnsten eller eftert. Det finns ingen dr. Kan du se det? Slnge ngon r dr r syndens data ett faktum som du behver tvtta bort. Jesus r "JAG R", dvs att ingen annan r dr, att det renhjrtade r dr, hjrtat som r utan annat, utan ngon annan, bara sann Gud. Det handlar inte om att ngon ska tro ngot, det handlar om att "Jesus r", inte Jesus som "Guds son", vilket ven kejsar Augustus var fr miljoner romare. Jesus r det som R, utan ngon annan persona i ngon kropp. Det renhjrtade r ingen "jag" eller "du" utan just vad Jesus talar om - gudsriket, det renhjrtade livet. Det livet r menat att vara ditt liv, mitt liv. Det r som en skrm som fr en massa dda data och du lter Herren rensa dem alla. Skrmrengring. Egentligen kan jag inte sjlv gra rensningen eftersom det stter nya spr som blir dda data: "jag gjorde det dr, jag r andligt duktig". Men Gud kan gra rensningen genom sin blotta nrvaro. P Hawaii hlsar man: Aloha! Ordet betyder "Gud r nrvarande". Vi br stndigt hlsa Aloha i den meningen till vr egen sjl s att alla dda data elimineras. Denna process liknar hjrnans stndiga bortsortering av ovsentliga data fr att kunna fungera bra. Av alla de intryck vi tar in kan vi medvetet hantera endast en liten del till meningsfulla knslor, tankar eller handlingar. P samma stt hanterar Anden allt som hamnar p skrmen - bortsortering. Kvar behver endast vara en dynamisk blandning av ljuset hr och nu, rrelserna, det som sker i kroppen nu, former, frger, ljud. Den kristna gudstjnstens, mssans djupaste mening r inte kollektiva data p skrmen, eller dina egna data p skrmen utan Gud. Drmed r skrmen ren, fr Gud r fullstndig renhet. Det r det som r Guds krlek, inte en rad vackra innehll p skrmen. En rad i den katolska mssan r anvndbar: Herre jag r inte vrdig att komma in under ditt tak, men sg blott ett ord s blir jag helad. Det innebr fr den gudomliga fenomenologin att inga innehll p skrmen r vrdiga Herrens rena nd och lggs av innan vi gr in till Honom. Men ofta kan vi inte lgga av dem sjlv. D sger Herren blott ett ord och vi blir rddade. Alla andra "religisa data" r bara skrp p skrmen. Detta skrp tenderar vxa till enorma proportioner eftersom man lgger den religisa ivern bakom. Det r fromhet, medknsla, krlek till invandrare och de som har det svrt stllt, anstrngning fr att stadkomma en god vrld, Guds rike p jorden, bemdanden av alla slag fr att hlla kyrkorna igng. Istllet br vi bara se detta skrp med alla sina program och sga bnen till dem: Jag lskar er, frlt att jag inte lmnat er och blivit fri frn er, jag tackar er fr att ni kommer och visar detta och ger mig nnu en chans!

Posted at 11:24 am by radikaltro
 

19.

Nr jag var ny katolik lste jag ofta bcker om Kristus som sakramentet, Jesus som den personlige frlsaren, den helige Ande som ngot jag engagerar mig i och fr en vibrerande engagerad tro. Men det visar sig att allt detta r skrp p sjlens skrm, egna phitt och sjlvrttfrdiga program. Lt Jesu nrvaro sklja bort dem alla med det levande vatten Han r. Tvtta och sklj ! Du kan aldrig gra detta nog ofta. Under de vakna timmarna p ett dygn kan du sklja skerligen tio tusen gnger utan ngon som helst anstrngning. Lt Andens vatten sklja! Det r allts en vldig skillnad p att "engagera sig" andligt eller psykologiskt i problemen vi har i livet och att lta alla data frsvinna frn skrmen, lta alla frestllningar skljas av samvetet. Jag sger samvetet, fr det r egentligen dr problemen finns. Som Luther sger, uppstr lycka ssom samvetets lycka, inte i strsta allmnhet i tnkandet eller i medvetandet. Det goda samvetet r det som ger lycka och det sker nr det r rentvttat av nd. Endast nd. Nr frustrationer dyker upp i livet kan vi genast sga "Jag lskar er, frlt att jag inte lmnat er och blivit fri frn er, jag tackar er fr att ni kommer och visar detta och ger mig nnu en chans!" Det sker frsts mycket snabbt ibland, ungefr som en vindrutetorkare som sveper ver den regnblta framrutan. Eller som en rrelse i t'ai chi som suddar bort programmet som dk upp. Eller som Bill Cosby ofta gjorde i den gamla serien "Cosby" - hands off! Han lyfte upp hnderna och hll tyst nr barnen gick loss p honom med olika former av kritik. Ett annat stt att se r Waldenstrms, i sin "Brukspatron Adamsson". Han anvnder bilden av sporrar nr vi rider en hst. Om vi anvnder sporrarna fr att engagera oss sjlva i tron och det andliga livet, driver vi bara p egenkraften. Gamla program kommer att kras och gamla data syns p skrmen. Det gller att avst frn sporrar och lta endast nden sklja. D kommer den Andra kraften till hsten och en eventuell ltt berring med sporrarna kan knnas inspirerande.

Posted at 11:23 am by radikaltro
 

18.

Vi behver egentligen inte underska vrt inre eller beskriva det. Det rcker med att vi frgar oss: vad r det fr data som kommer upp p sjlens skrm? Och nstan samtidigt kan vi sga frlt och lta Anden sklja rent. Detta sker om och om igen. Det blir vr andra natur att stndigt sklja rent. P medeltiden, ja nda in i vr tid och kande idag, r pilgrimsvandringen en vg att sklja bort vardagen. Genom att lngsamt gende ta sig fram genom Europa till ngot av pilgrimsmlen innebar att miljn stndigt och lngsamt frndrades. Den rutinartade vardagen med sina gamla data, gamla program, inkrda rutiner, behvdes inte nu. Sjlen tvttades ren genom sjlva vandringen och friheten frn det inlsta livet med yrke, klass, ekonomi, vanor, relationer. En "splendid anarchy" som frfattaren Jack Hitt sger i sin "Off the road" som ocks filmats som "The Way". Han skriver: "The splendid anarchy of the walk was said to create a sense of being erased, a dusting of the tabula rasa, so that the pilgrim could consider a variety of incoming ideas with a clean slate."

Posted at 11:22 am by radikaltro
 

17.

Gud ger, vi tar emot. nda in i dden tar vi emot erfarandet och erknner - detta ger du Herre. Det blir den rligaste bnen. Det finns ett erfarande men ingen som erfar. Detta r inte en paradox eller ett spnnande uttrycksstt - det r den vitala sanning som alla intresserade verkligen kan observera och inse utan att ha ngon som helst vrig kunskap. Nr vi gr paus med tanken r vi fortfarande kvar som rent erfarande. Vi har tagit bort allt jag, allt mig och mitt, all individualitet. Ren enkel fenomenologi pgr. Detta r bara erfarande. Vilket omdme vi n kan flla om erfarenheter r det endast erfarenheter - och det r allt som pgr. Det r ondligt, det r utan bestmning, det r yttersta potentialitet. Men det r utan ngon som erfar. Religionerna har alla varit ute efter detta vara hr, denna renhet och yttersta potentialitet, denna grnslsa tillvaro av ljus och liv. Men detta r krnan i religionerna, utanfr vilken en pbyggnad och utveckling skett med sprkets hjlp. Lrobyggnader har skapats, villkor fr deltagande i det eviga livet har skapats. Den stora frbluffande enkelheten som finns i det som alltid pgr hr, mste naturligtvis g frlorad med dessa pbyggnader. Tvivel och skande mste komma som en fljd av denna utveckling. Vi lr oss som sm barn att "ngon" erfar, ngon med ett namn som ska vara "mitt" namn. Men aldrig ngonsin har det i erfarenheten funnits ngot som visar p denna erfarare, denna mystiska agent. Istllet r det hela tiden Guds gva av erfarande. Livet r detta erfarande. Rtt uppfattat leder det till: TACK! Om det finns ngon som erfar uppstr en rad problem. Det uppstr ett behov av att tnka kring denna agent. Istllet fr att tnka praktiskt kring det vi behver gra fr att leva gott och de etiska frhllningsstt vi behver flja, uppstr nu tvivel kring vem "jag" r och hur detta jag ska vara. Vi fr en indelning i de som frstr det andliga och de som inte frstr det. Nr vi bara r uppmrksamhet hr i detta rum dr vi r visar sig rent erfarande, Guds gva. Det r krlek att vara i detta.

Posted at 11:11 am by radikaltro
 

Sunday, January 08, 2012
16.

Gud r att han r Den som hr nu det som sker hr. Han r den som ser och vet alla dina tankar just nu. Detta r inte ett pstende som en egenskap utan en direkt verklighet. Uppfattar jag den verkligheten blir jag helt stlld av dess faktiska karaktr. Det r svrt att frmedla detta direkta och aktuella uppfattande av Gud. Det r knappast s att jag tnker tanken: Gud hr nu vad som sker hr, eller Gud skapar det hr och ser det nr det sker. Som tankar utgr dessa pstenden rtt s triviala saker. Vi kan utbrista: men sjlvklart gr Han det, han r ju omnipotent. Men det r inte tankar. Det r sjlva verkligheten. Gud hr dig just nu. Han ser varje innersta rrelse i ditt huvud, varje motiv, varje fysisk knsla du har, varje perception med gon, ron, inre kroppssensationer, din andning. Vare sig du funderar p matematiska problem eller begrundar solens uppgng ver berget, r det faktiskt Gud som r denna verklighet och samtidigt hr, uppfattar, vet om denna verklighet. Det gr Gud s annorlunda mot varje varelse vi frsker beskriva eller beknna i psalmer och bibeltexter. Vad vi n sger om honom, r det inte det. Istllet r Han den som lyssnar p oss nr vi gr dessa beskrivningar eller har dessa funderingar. Fr Gud finns inte andliga och oandliga tankar och handlingar, eftersom han ser och hr alla handlingar lika mycket. Dremot kan vi vara omedvetna om denna Guds verklighet - vi syndar - eller vi kan vara medvetna - vi tjnar Honom. Kontemplation r ett tjnande. Den bestr endast i denna "fruktan" infr Gud som hr det som nu sker, ser det som nu sker, ger det som nu sker, skapar det som nu sker, vet det som nu sker. Denna "fruktan" r ocks en krlek till Honom. Han n vild, otkomlig, oerhrd, fruktansvrt spnnande. Observera: vrd fruktan. Nr Gud r s oerhrt nra och samtidigt s oerhrt annorlunda och direkt avknnande allt som sker i mitt inre och runt omkring mig, blir tjnandet och kontemplationen s skild frn alla andra intentioner och handlingar i livet. Det liknar kanske mest din uppmrksamhet p den du lskar. Men nd inte. Den du lskar blir du van vid. Gud kan ingen ngonsin bli van vid. Ibland r han som en stor oro, ibland en lycka som fr oss att grta, ibland ett fokuserande bortom allt i vrlden. Men van vid honom blir jag aldrig. Gud kan aldrig tmjas, han kan aldrig bli huskatten. Han r alltid Vilddjuret eller Lejonet som i Narniaberttelserna. Fast ven ett lejon tmjer vi med vr estetik - se s vackert och imponerande osv. Gud r mycket vrren, mycket strre, mycket mer bortom alla reduktioner till huskatt eller kompis.

Posted at 12:26 pm by radikaltro
 


Next Page




<< November 2020 >>
Sun Mon Tue Wed Thu Fri Sat
01 02 03 04 05 06 07
08 09 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30


If you want to be updated on this weblog Enter your email here:




rss feed